Trivsel och gemensamma ytor

Ett omfattande arbete är nedlagt på att ge området en enhetlig och trevlig karaktär. Alla boende kan hjälpas åt för att bevara trivseln och exteriören.

Tänk på dina grannar
Viss hänsyn behövs i ett bostadsområde där många ska leva och samsas. Dämpa därför ljudet från exempelvis TV och radio framförallt tidigt på morgonen, sent på kvällen och under natten. Tänk också på grannarna om du har gäster hemma eller spelar instrument.

Mata inte fåglar
Tänk på att inte lägga ut mat till fåglar på balkongen eller fönsterblecket. Fåglarna är vackra att se på, men tyvärr skräpar de ner en hel del. De tappar även mat, som sedan lockar råttor och möss till huset.

Trapphus
Parkera inte barnvagnar eller cyklar i trapphuset eftersom detta kan försvåra utrymning och förhindra framkomlighet.

Levande balkong och uteplats
För att göra balkongen eller uteplatsen lite extra trevlig är det många som vill sätta upp ett balkongskydd eller en markis. Tänk på att markiserna endast kan fästas där det är förberett för detta, kontakta din styrelse för mer information. Det krävs beslut från styrelsen innan de sätts upp, läs mer i skötselinformationen som du hittar här.

För att glasa in en balkong/uteplats krävs styrelsens godkännande samt bygglov.

Vill du sätta upp blomlådor gör du det på insidan av balkongen. Vädra kläder eller hänga tvätt kan man göra på balkongen, men inte piska eller skaka mattor då dammet kan flyga in i någon annans lägenhet. Många människor är allergiker eller astmatiker och får kraftiga besvär av rök. Undvik därför att röka på din balkong eller uteplats eftersom röken kan sugas in i grannarnas lägenheter.

För att minska risken för fuktangrepp på fasaden är det viktigt att snöröja på balkongen/terrassen närmast fasaden. Detta gäller speciellt för Dig som har balkong eller terrass utan tak. Enligt föreningens stadgar skall Bostadsrättshavaren på egen bekostnad hålla lägenheten jämte tillhörande utrymmen i gott skick. Detta gäller även marken, balkongen, terrassen och uteplatsen på gårdsbjälklag, om sådan ingår i upplåtelsen.

Bostadsrättsföreningens markansvar
Din bostadsrättsförening ansvarar för gårdsytor, gångvägar och övrig mark inom fastigheten som föreningen äger.

Snöröjning och sandning
Föreningen ansvarar för att gemensamma kör- och gångytor inom fastighetsgränsen snöröjs i sin helhet. Detta är viktigt för att få jämna tjällyftningar och för att undvika skador på beläggningar. Snön får inte läggas upp på planteringsytor och saltning bör undvikas då det skadar betong och växter. På våren bör sandupptagning genom maskinborstning och manuell sopning av asfalt och plattytor utföras. 

Planteringsytor, träd och växter
För det allmänna intrycket av området, är det viktigt att planteringsytorna alltid ser välvårdade ut. Föreningen ansvarar för gödsling och ogräsbekämpning, samt att vissna växtdelar tas bort och att döda och sjuka träd och buskar byts ut. Även ytor täckta av grus måste hållas efter regel­bundet så att gruset inte sprids till angränsande ytor.

Utvändiga vatten- och avloppsanläggningar
Dagvattenledningar och brunnar kontrolleras av föreningen. Vatten- och spillvattenledningar kräver normalt ingen skötsel, men en årlig kontroll av brunnslock är lämpligt.

Gemensamhetsanläggning
Att sköta om sitt bostadsområde är det bästa sättet att trivas och att öka bostadens värde. Vissa delar av området nyttjas av flera fastigheter, varför en gemensamhetsanläggning måste inrättas.

Inrättningen sker vid en lantmäteriförrättning och gemensamhets­anläggningen kan omfatta exempelvis kör- och gångytor, belysning, grönytor, vatten- och avlopps­anläggningar, lekplatser, parkerings­platser och garage. Förvaltningen av dessa anläggningar sker enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter och kan antingen ske genom delägar­förvaltning eller föreningsförvaltning. Förvaltas anläggningarna direkt av fastighetsägarna, dvs genom delägarförvaltning, måste dessa vara eniga om varje beslut som rör anläggningen.

Samfällighetsförening
Om många fastigheter är delägare i den gemensamma anläggningen förvaltas den med fördel av en samfällighetsförening. Detta sker bland annat genom att stadgar antas, styrelse och revisorer utses och föreningsstämma anordnas. Samfällighetsföreningen är en egen juridisk person vars medlemmar utgörs av ägarna till de deltagande fastigheterna. Vid det första mötet antar delägarna samfällighetsföreningens stadgar. Normalt sker detta med utgångspunkt från de normalstadgar som Lantmäteriet tagit fram. Stadgarna utgör ett regelverk som bland annat klarlägger föreningens och styrelsen uppgifter, fondering till underhålls- och förnyelsefond och hur föreningsstämman ska gå till. Ändring av stadgarna kan bara ske vid en föreningsstämma.

Stämma och styrelse
Stämman är samfällighetsföreningens beslutande organ. Vid stämman deltar utsedda representanter från bostadsrättsföreningen. Normalt hålls stämman en gång per år, men extrastämma kan anordnas om särskilt behov uppstår. Protokoll ska föras över de beslut som fattas på stämman.

Samfällighetsföreningens styrelse, som utses vid stämman, är föreningens verkställande organ. Styrelsen har till uppgift att se till att befintlig anläggning förvaltas enligt anläggningsbeslutet, att föreningsstämma kommer till stånd och att föreningen i övrigt följer stadgar och stämmobeslut i överensstämmelse med lagstiftningen.

Ansvarsområden
Samfällighetsföreningen har ansvar för underhåll av gemensamhetsanläggningen och beslutar om omfattningen av underhållet.

Snöröjning och sandning
Samfällighetsföreningen ansvarar för att kör- och gångytor inom området snöröjs och sandas.

Grönytor
Samfällighetsföreningen ansvarar för skötseln av grönytor så som planteringar, gräs, träd och växter. Även grusytor måste hållas efter regelbundet.

Sopsuganläggningen
Samfällighetsföreningen svarar för drift och underhåll.

Vatten- och avloppsanläggningar
Dagvattenledningar och brunnar ska kontrolleras av samfällighetsföreningen. Vatten- och spillvattenledningar kräver normalt ingen skötsel, men en årlig kontroll och rensning av brunnar är lämplig.